Sen en tid tillbaka har jag varit trött, försökt att vara allt på samma gång. Så mycket man kan göra och borde och vill, mitt i allt så ska man räcka till.

Jag tröttnar snart på att vänta, vad är det för mening egentligen? Jag finns alltid här, det är knappast så att jag kommer försvinna. Men i bland kan man tröttna, vissa blir bättre andra ändrar sig och blir sämre. Och någon dag, någon dag hoppas jag att det inte är jag som är din vägg, någon da hoppas jag att du kan fråga mig hur jag mår egentligen.

Sen en tid tillbaka har jag tänkt så här, och insett att jag måste börja om. Ja jag har kämpat för en plats som passar både här och där, men snart ska jag hitta den jag är.

:)