And so must you

11 September 2009
Tänkte bara förvana lite om att detta är en gammal text :)


Det kommer en punk i varje människas liv då man tvnget måste släppa taget. Det är svårt, vi lär oss redan i ung ålder att hålla kvar. Förstök lära dig själv att glömma hur du gör när du går. Du kan inte, det är något du en gång lärde dig och det stannar med dig. Dock är "släppa taget" något varje människa någon gång stöter på.Våra liv fylls städigt med förändringar, att aldrig släppa taget är att alltid ignorera dessa förändingar. När vi förnekar våra förändingar gör det att det blir omöjligt att anpassa sig efter dem. Tyvärr.

Det är dags att släppa taget nu. Jg har aldrig velat göra det, men om jag inte gör det, kmmer vi aldrig komma något vart, vi kommer aldrig uppnå något mer. vi kommer aldrig vara lyckliga om vi fortstter så här. Jag gav mitt alt för att försöka få saker och ting att fungera, men egentigen visste jag att det aldrig kulle gå. jag höll fast vd något sm redan hade försvunnit, so were you. Förlåt.

Jag är ledsen över hur allt kommer bli nu. Jag ville inget hellre än att vara med dig liksom. men det går inte. Ju längre jag håller fast, ju ondare gör det. och detta kommer att såra mig mer än vad det sårar dig. Men smärtan kommer att avta, vi kommer hitta andra, kanske hitta tillbaka till varandra någon vacker dag. Vi kommer skrata, lära oss, växa, även om vi inte kan göra det tillsammans. Detta kommer att såra mig mer än vad det kommer såra dig. Det är ett svåt beslut, men det är så livet är. Det handlar inte om slutplatsen, utan om själva resan.

vi hade våra minnen. Jag kommer aldrig glömma dem. Men jag kommer släppa taget, and so must you.


Haha, en gång i tiden skrev jag det här, men jag visade det alrig för allmänheten. Men nu när jag tittade egenom mina gamla inlägg så hittae jag detta som inte var published, så jag tänkte att jag kunde dela med mig lite. jag vet att det är gansk djupt och skit men man får sig en tankeställare. once apon a time...