torsdag 28 oktober 2010

Jag vill ha min kaka och äta den med och jag vill äta min kaka i fred

När jag var ett barn talade jag så som ett barn, mitt sinne var så som ett barns och du vet, jag hade barnsliga tankar men vi är inga barn längre eller hur?

Min hjärna ser ser ungifär ut så här nu för tiden.





Man kan ju fråga sig hur det känns, eller?
Jo, totalt överarbetad och på brisningsgränsen är hur det känns. Tur att man har fina människor i sin omgivning som höjer standarden på tillvaron. Jag längtar tills provet i morgon är över vilket betyder några dagars semester för min klump där uppe.

Mumin – I Mumindalen

Tur att man kan lyssna på fina låtar och skratta lite, eller vad säger du Pallepassion?

Inga kommentarer: